The viaLibri website requires cookies to work properly. You can find more information in our Terms of Service and Privacy Policy.

Recently found by viaLibri....

Filmhistoriskt intressant, egenhändigt utlåtande om Ingmar Bergman av Simenon i egenskap av juryordförande vid den 13:e Cannesfestivalen.
[ENGLISH: Simenon, Georges (1903-1989): Interesting autograph statement about legendary film director Ingmar Berman, written by Simenon as Jury chairman during the 13th film festival at Cannes. Half a page of ruled paper, 11 lines of text in French, signed twice and dated Cannes 1960.Provenance: Swedish journalist Jules Berman, for whom the statement was written. The autographs is discussed by his brother Nils Berman in one of his books (Leva och läsa. I vimlet bland Thalias barn och diktens koryféer. Stockh. 1970. p. 46). Simenon tries to explain why Fellini and Antonioni were awarded prizes, but not Ingmar Bergman or Bunuel ("out of admiration and respect", he writes!)Further information about Simenon’s role during the 1960 Cannes festiva - 11 rader text på franska. Ett halvt blad hålslaget linjerat papper med spår av vikning, undertecknat två gånger av Simenon och daterat Cannes 1960.Proveniens: Journalisten Jules Berman (1902-1962), som bl. a. skrev en artikel om sitt möte med Simenon under signaturen ‘Röda Nejlikan’. Hans bror Nils Berman har skrivit om autografen i en av sina böcker: "Georges Simenon har skrivit över 200 böcker och är ett slags världsmästare i bokproduktion. Det var därför inte så märkvärdigt att bland Jules [Bermans] böcker hitta några av Simenons alster. Desto märkvärdigare var det dock att finna ett brev av författaren innanför pärmarna. Och brevet handlade om Ingmar Bergman. Saken var den att Georges Simenon under Cannes-festivalen 1960 tjänstgjorde som juryns ordförande och han hade att förkunna ett val som uppfattades som en stor skandal. Cannesjuryn hade föredragit att ge de första priserna till italienarna Fellini och Antonioni och ratat mästerregissörerna Bergman och spanjoren Luis Bunuel. Brevet är intressant därför att juryordföranden tar avstånd från från sin egen jurys beslut och Simenon skriver: ‘Jag hoppas att svenskarna, bland vilka jag har så många vänner, förstår att det var av beundran och respekt för Ingmar Bergman som juryn dömde som den gjorde. Han är en mästare utan jämbördiga inom filmen. Personligen hoppas jag att Bergman ska förstå att vi därmed velat ge honom det finaste beviset på vår beundran som det varit oss möligt’" (Nils Berman, Leva och läsa. I vimlet bland Thalias barn och diktens koryféer. Stockh. 1970. s. 46).Därtill finns bifogade följande tidningsurklipp, som belyser händelsen: "Röda nejlikan", Året Runt 26/1960: "I Cannes stötte vår Röda Nejlika — Jules Berman — ihop med ordföranden i filmfestivalens jury, deckarförfasttaren Georges Simenon. Simenon skrev i hast en hälsning till Sverige och Ingmar Bergman [ ]" (Mötet dessutom förevigat på bild.).Pierre Assouline har i sin biografi över Simenon skrivit om dennes roll under Cannesfestivalen:"Den XIII:e Cannesfestivalen invigs den 4 maj 1960 med några ord från kulturministern André Malraux. [ ] Men när de egentliga diskussionerna inleds frågar sig festivalledningen om den gjort rätt i att välja Simenon till ordförande. Det spelar inte så stor roll att han intresserar sig mer för unga skådespelerskor än för film, att han ständigt berättar om sitt liv och sina kvinnor och att han höjer Jean Gabin till skyarna som om han just hade upptäckt hans talang. En ordförande är framför allt en personlighet. Men just den här verkar så oförmögen att leda, så oengagerad, så föga insatt i sitt uppdrag att man undrar om han skall kunna organisera en ordentlig omröstning. [ ] Efter visningen av Det ljuva livet noterar L'Expres utsända: 'Portieren på Carlton och jag hade vid femtiden på morgonen endast registrerat en enda positiv åsikt. Det verkar uteslutet att Det ljuva livet, som till sist fått lov att delta i tävlingen, skall få det stora priset.' [ ] Med en så okontrollerbar ordförande som Simenon vet festivalledningen att man måste vara beredd på allt. Dagen före omröstningen äter juryn lunch med de främsta franska och utländska distributörerna. Man kan lungt säga att de hyser ett djupt förakt för Det ljuva livet. En av dem dristar sig till och med att säga: 'Jag skulle inte ge 50 000 dollar för att distribuera den filmen!' [ ] Det behövs knappast mer för att stimulera en man som Simenon. Om han håller Det ljuva livet högt är det inte endast på grund av lust att säga emot, utmana och provocera. Han finner sig utmärkt väl tillrätta med Fellinis salva mot ett dekadent samhälle med blåblodiga aristokrater, bortskämda uppkomlingar, filmfolk som är mer groteska än elaka och den värsta sortens skandalreportrar. Så mycket bättre om allt detta förefaller en smula överdrivet. Det sista sammanträdet blir snabbt stormigt. Jurymedelmmarna delas i två läger: Fellinianhängarna som sluter upp bakom Simenon och Antonionianhängarna (Äventyret) anförda av Maurice Le Roux. Resultaten kung
      [Bookseller: Hatt Rare Books]
Last Found On: 2014-10-02           Check availability:      AbeBooks    

LINK TO THIS PAGE: www.vialibri.net/years/items/715608/1989-simenon-georges-1903-1989-filmhistoriskt-intressant-egenhandigt-utlatande-om-ingmar

Browse more rare books from the year 1989


      Home     Wants Manager     Library Search     562 Years   Links     Contact      Search Help      Terms of Service      Privacy     


Copyright © 2018 viaLibri™ Limited. All rights reserved.