SAXO.

Danorum regum heroumque historie stilo elegantia Saxone Grammatico natione Sialandica necno Roskildensis ecclesie preposito.

      Paris, Ioducus Badius Ascensius, 1514. Folio. (8),+ 199 blad. Saknar det sista blanka bladet B8. Titel tryckt i rött och svart inom träsnittsram, med tryckt röd kolorering. Enstaka samtida understrykningar och marginalantecknigar i bläck. Enstaka småfläckar, något större på blad 78, återkommande svag fuktrand i yttermarginal, något kraftigare mot slutet. Fin inlaga, med breda marginaler. Nära samtida skinnband över träpärmar, med blindpräglad rygg med upphöjda bind från 1700-talet med senare svart titeletikett, samtida i rutmönster blindpräglade pärmar, spår av spännen. Förstärkning av inre pärmpapper över det samtida. Skada på övre kapitäl och mindre maskhål i pärmarna. Främre snitt med titel textad med bläck. Ägaranteckningar: Georgii Johis nÿcopeij och Nicolai Joannis Smalandij på titelsidan, liksom även Joh. Benzels namnteckning, daterad Stockholm, 1745. Bläckanteckning på frampärmens insida: "Duplette, hämtad ur skåpet e 23.1. der samma edition af boken finnes". Ur det Engeströmska biblioteket, och ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Adams S530. Brunet V, 175. LN240. Bibl. danica III, sp. 9. Reinhardt, Danish literatur 1. Thesaurus 190. Warmholtz 2631 not. Carlander II s. 34 resp. 42 & III s. 564ff. Walde, NTBB 1926, s. 171ff. A-editionen. Fint exemplar av den mycket viktiga Parisupplagan av Saxos danska krönika, utgiven av Christiern Pedersen. Första utgåvan och det första tryckta nordiska historieverket överhuvudtaget. Inget komplett manuskript till Saxos 1200-talskrönika finns bevarat, vilket gör Petersens utgåva extra viktig. En ny upplaga trycktes i Basel 1534 och en tredje i Frankfurt 1576. A-editionen (enligt Rosenkilde & Ballhausen) saknar texten "Venundantur in ædibus Ascensianis" på titelbladet, och var troligen tänkt för export. Denna bok utgör första numret i Reinhards utställning Danish Literature på Harvard 1986. Kallad omväxlande för Gesta Danorum och Historica Danica utgör Saxos krönika startskottet för den danska (och nordiska) humanismen. Dess första del behandlar Danmarks äldsta "historia", från Dan till Gorm III med mängder av legender, inte minst den om Hamlet. Den andra för upp den danska historien till 1185, året då han själv påbörjade sin krönika. Saxo var präst i Lund och blev kallad Grammaticus för sina kunskaper i latin. En bok ur Nicolaus Johannis Smolandius bibliotek, det gamla svenska bibliotekshistorieproblemet! Bokägaren Nicolaus Johannis Smolandius dök upp som ett frågetecken vid försäljningen av det Cederhielmska biblioteket på Bjärka-Säby 1878-82, vilket innehöll ett antal böcker med hans proveniens. Enligt en uppgift som verkar härröra från Eichhorn var han huspredikant åt Göran Gyllenstierna (så även hos Carlander). Otto Walde identifierade honom dock i en uppsats från 1926 som hertig Karls sekreterare Nils Jönsson. Denne, som troligen kom från Växjö, skrevs in vid universitetet i Wittenberg 1551. Han trädde sedan först in i hertig Magnus tjänst men övergick senare i hertig Karls, där han tjänade i närmare trettio år. Han tjänstgjorde ofta som sändebud och företog ett flertal utrikes resor, och köpte bl.a. böcker på mässan i Frankfurt. Han dog ca 1605. Som Walde visat var historia ett av hans huvudsakliga intressen och av Saxo ägde han även Vedels danska översättning från 1575. Redan 1721 hade en stor del av hans bibliotek kommit i familjen Cederhielms ägo, men således ej denna bok. I Nyköping, där hertig Karl ofta hade sitt kansli, fanns även Petrus Johannis Ostrogothus, som inhyste Nils Jönsson då denne kom till Nyköping och de blev vänner. Åt honom skänkte Nils Jönsson 1571 en Albert Krantz. Den sålde Petrus Johannis 1591 vidare till en Johannes Georgii, troligen identisk med Johan Göransson Rosenhane (Walde s. 175). Denna Saxo torde dock snarast ha gått från den sistnämndes fader, Jöran Johansson Rosenhane, till Nils Jönsson. Jöran Johansson Rosenhane (1525-1576) var fogde och sedermera ståthållare på Nyköping slott, och stod hertig Carl nära. Han är dock ej omnämnd av Carlander som bokägare, men bör väl rimligen liksom sonen ha haft ett bibliotek. Anteckningarna i boken och understrykningarna är troligen av Smolandius. Benzel är någon av dem som ej tog namnet Benzelstierna, och boken har troligen gått till Matthias Benzelstierna. Dennes stora bibliotek ärvdes av familjen von Engeström och bildade grunden för det von Engeströmska biblioteket, vilket överlämnades till Kungliga biblioteket 1864. En betydlig samling dubbletter sorterades dock ut och överlämnades till donatorns bror.